Vad har platsutveckling med twitter att göra?

Jag har under åren ofta fått försvara varför jag använder Twitter och sociala medier.
Jag måste erkänna att de första åren var min argumentation ganska tunn. Det baserades mest på en känsla och personlig övertygelse.

I mitt tidigare liv i mediasvängen växte det tidigt fram en väldigt informell och löst sammansatt grupp som hade ett behov av att växla erfarenheter. Även om plattformen inte var twitter så fungerade vi under ungefär samma regler. Det kan låta fånigt men den gruppen har verkligen betytt otroligt mycket för mig. Kunskapsöverföring blev sällskap. Kontakter förvandlades till vänner.

När jag började i fastighetssvängen ville jag verkligen ge det jag hade tagit del av tidigare till min nya bransch. Så här i backspegeln kan man nog konstatera att tiden inte riktigt var mogen då jag började. I dag är situationen annorlunda. Politiker, tjänstemän, fastighetsägare och byggherrar finns representerade på twitter och i bloggar. Mycket tack vare ett val, en TV-ek och en Sluss som vägrar att dö.

Fördelen med att ens idéer inte omedelbart bli välkomnade med öppna armar är att man tvingas gå hem, tänka efter igen, demontera och omformulera sina tankar så att de passar in och blir gripbara även för den mest misstänksamma bakåtsträvare. Allt som är dunkelt tvingas man ta ner och själv kritisera till det inte längre går att avvisa.

Vad har jag då lärt mig fram till nu?
Det som förbluffar mig mest är att människor från två branscher lyckas leva sida vid sida i samma stad utan att lära av varandra. Det skiljer mellan tummen och pekfingret 10 år i hur man ser världen mellan de två branscherna jag har erfarenhet från. Det som är hopplöst utdaterat i en domän är fortfarande svart magi i en annan.

Hur passar Twitter och digital kommunikation i stort in platsutveckling / place management då?
Jag vill gå så långt och säga att det handlar om ledarskap.

Arbetet med en plats föregår av en intention om att möta den framtid man tror på. Ingen äger ensam en plats så för att få ta del av en plats har man istället skyldighet att samverka. Det är så för att det löftet som man utfäster om en plats kan ingen aktör ensam infria.

Att klä på sig rollen som en av de aktörer som formulerar intentionen med platsens eller samverkar kring platsens syfte kräver att man även tar på sig rollen som den som för och driver det goda samtalet om platsen. Bland de andra aktörerna som samverkar hittas bland annat medborgare och andra intressenter som normalt inte återfinns i de stängda rum som tidigare varit scenen för de här samtalen. Även om det inte riktigt är brett accepterat att det är så än så är det så den nya spelplanen ser ut.

För att vinna trovärdighet i sin roll måste man alltså aktivt föra det goda samtalet om sin intention och om det man gör. En annan grundregel är nämligen att det man säger måste man också göra. För att få det förtroende man behöver får det inte vara någon som helst skillnad på det löfte som utfäst och det som faktiskt görs.

Det är här egna digitala kanaler och sociala medier blir ett så starkt verktyg. Det tillåter dig som aktör i det platsutvecklingsindustriella komplexet att föra det goda samtalet om intentionen som föregår en plats och syftet med din plats. Lyckas du med det vinner du trovärdighet och förutsättningarna att nå samsyn i intention och syfte med alla aktörer du delar din plats med ökar avsevärt och med det. Kommunikation som tar dig närmare ditt mål.

Författare: Martin Palacios

Hjälper beslutsfattare, ägare och styrelser att metodiskt och över tid lägga sin begränsade energi där den gör mest skillnad. Nås på +46761108901 eller martin@palacios.se. Twittrar som @palace.