Tre obesvarade frågor.

Kommer ni ihåg när alla grannar samlades på det lokala postkontoret någon gång mellan den 25e och den sista varje månad med en bunt avier i handen? Innan internetbanken. (som för övrigt är utvecklad med samma metod som Gällivares stadsbyggnadsprojekt är)

Eller innan mobiltelefonernas tid när när man kom överens om när och var man skulle träffas och faktiskt sågs där? Eller var tvungen att stanna hemma hela dagen pg.a det där viktiga telefonsamtalet man väntade.

Exempel på små till synes perifera steg i automation och teknik som har förändrat ditt beteende och hur vi förhåller oss till omvärlden i grunden.

I dag växer e-handel med 15% per kvartal jämfört med samma kvartal förra året. Det utgör visserligen endast 5% av all handel totalt. Men ökningen är för stor för att inte förhålla sig till. Spola fram 10år. Hur ser verkligheten ut då? Vad kan gallerior och stadskärnor erbjuda för handel som inte e-handel kan? Det är en lång väg dit och förändringen kommer ske gradvis. Marknaden kommer tvinga bort aktörer som inte förhåller sig till det här. Men det är en intressant tanke. Vad gör man i ett köpcentrum eller en stadskärna om man inte handlar? Ändå öppnas gigantiska köpcentrum i dag som ska stå 100 år utan strategier för framtiden.

Kontor har i stort inte förändrats över den tid de funnits. Användandes av dem har det däremot. I dag behövs inte kontor för att man ska ha pärmarna någonstans, inte heller behöver telefonen sitta fast i kontorsväggen eller ens datorn på din arbetsplats. Komplexare rutiner och rapportering kan i dag automatiseras. Företag växlar till att bli företagande. Från stora organisationer med anställda till löst sammansatta nätverk av specialister. Det finns många exempel på frilanskontor där man kan hyra in sig men om du går till vilket café som helst så sitter alltid någon där med sin laptop och det är inte C uppsatser de skriver. Antingen betalar du hyran och får gratis kaffe. Eller så betalar du för kaffet och får sitta gratis. Ändå tror jag inte det det riktiga skiftet har hänt än. Försäljningen av surfplattor har precis gått om datorer och ett frilanskontor är fortfarande bara ett kontor med arbetsplatser. Spola fram 20 år här med. Vad kan ett kontor erbjuda som inte en skön fåtölj hemma eller om ens arbete ser ut så? Ändå byggs kontorsfastigheter i dag som ska stå minst 100 år utan strategier för framtiden.

Förut växte städer fram vid vägkorsningar, hamnar, handelsplatser, gruvor. Senare tjänade industrier samma funktion. Då var egenskaper på platsen avgörande. I en framtid där handel och arbete inte kommer spela in på var du väljer att bo i samma utsräckning som det gör i dag. På vilket sätt kan man skapa en konkurrenskraftig livsmiljö som möter drömmar och realiserar potential för de framtida medborgarna? Konkurrensen om var du väljer att hänga din hatt blir troligtvis global på riktigt inom kort. Tokyo? Berlin? New York? Peking? Stockholm? Hur står man sig i en sån konkurrens? Hur står sig Farsta mot Williamsburg? Hur ser en sån livsmiljö ut och hur skapar man den?

Bostäder är bara en liten del i en bra livsmiljö men de bostäder som byggs i dag och som ska stå i 100 år saknar även de plan för vilken framtid de möter och hur de kommer möta den.

Jag brukar dela upp det som ligger framför oss i saker man kan göra nu, snart och senare. Utan strategier kommer det bara finnas ett nu. Utan en framtid att styra mot kommer det aldrig finnas ett senare.

Som vanligt när det gäller framtiden kan man bara gissa men oavsett vilken framtid vi möter så måste vi förhålla dig till den. Ju snarare desto bättre.

Författare: Martin Palacios

Hjälper beslutsfattare, ägare och styrelser att metodiskt och över tid lägga sin begränsade energi där den gör mest skillnad. Nås på +46761108901 eller martin@palacios.se. Twittrar som @palace.