Kunskap vs Erfarenhet

Jag djuplodar i saker man inte vet och kallar det omvärldsbevakning.

Halveringstiden på kunskap bedöms i dag vara nere på tre år. Hälften av det du gjorde bäst av alla för tre år sen är alltså helt utdaterad kunskap idag. Av allt du kan i dag kommer ingenting vara användbart om sex år. Hur håller man sig konkurrenskraftig med såna förutsättningar?

Med den här i bakgrunden kan man fundera på hur klokt det är att ha utbildningar som är längre än halveringstiden på det som lärs ut. I dag är det bästa man kan göra för sig själv att se till att ha minst en magisterexamen. Men efter det? En person som jobbat tjänar mer än den som istället valt att doktorera och kommer ut på arbetslivet några år senare. Det finns någon slags brytpunkt där erfarenheter värderas högre än kunskap. Där omsatt kunskap trumfar teoretiskt inlärd.

Om man ser kunskap som teoretiskt inlärd fakta och erfarenhet som omsatt kunskap så kan man dra slutsatsen att erfarenhet värderas högre än kunskap redan i dag. Någonting som nog inte var sant för 20 år sen och absolut inte för 40. Någonting som nog beror på just att halveringstiden på kunskap har minskat rejält över samma period.

Samtidigt kan man också se på erfarenhet som ett slags maktverktyg. Ett verktyg för att bibehålla status quo. Ett sätt att rättfärdiga att inte testa nytt eller för att lyfta sig själv och sitt agerande över fakta. I det sammanhanget blir erfarenhet tvärt om en direkt belastning. Någonting som borgar för att du tar för dig själv sämre beslut.

För att erfarenhet ska kunna trumfa kunskap så krävs också någonting annat. En vilja att orientera sig i den föränderliga spelplanen med många okända faktorer. Att omsätta det man vet i en ständigt föränderlig omvärld.

Jag tror man kan kalla det nyfikenhet.

 

 

 

Författare: Martin Palacios

Hjälper beslutsfattare, ägare och styrelser att metodiskt och över tid lägga sin begränsade energi där den gör mest skillnad. Nås på +46761108901 eller martin@palacios.se. Twittrar som @palace.