Trender – en länksamling

1964 skrev Isaac Asimov en kort essä om vad man skulle kunna se på ett besök på kommande världsutställningen 2014

“Robots will neither be common nor very good in 2014, but they will be in existence. The I.B.M. exhibit at the present fair has no robots but it is dedicated to computers, which are shown in all their amazing complexity, notably in the task of translating Russian into English. If machines are that smart today, what may not be in the works 50 years hence? It will be such computers, much miniaturized, that will serve as the ”brains” of robots.”

Även om just det här stycket var rätt så tippar Asimov också på att vi skulle dra oss tillbaka från naturen och att transport generellt skulle handla om att så lite som möjligt nudda mark. Inte lika rätt men ändå många bra gissningar för att skåda 50år fram i tiden.13698193513_a6267c4184_b

The strand magazine publicerade januari 1893 en text med titeln “Future Dictates of Fashion” av W. Cade Gall. Ett försök att förutse mode hundra år framåt.  Fantastiska kreationer och även det ett väldigt ambitiöst försök att skåda långt in i framtiden. Men hur gör man egentligen? Här är slides till en presentation jag höll på ämnet idag.

Länksamling från inspirationsföreläsning

Black swan:

http://en.wikipedia.org/wiki/Black_swan_theory

Johari window:

http://en.wikipedia.org/wiki/Johari_window

World trend report 2030:

http://www.dni.gov/index.php/about/organization/national-intelligence-council-global-trends

Gartner hype cycle:

http://www.gartner.com/technology/research/hype-cycles/

World values survey:

http://www.worldvaluessurvey.org/wvs.jsp

Alternative futures:

http://www.futures.hawaii.edu/

http://www.mycoted.com/Alternative_Scenarios

http://en.m.wikipedia.org/wiki/Scenario_planning

Automatisering av kvalificerade tjänster:

Intelligent Machines and Displaced Workers

http://research.gigaom.com/2013/10/how-many-of-todays-jobs-could-be-computerized-a-whole-lot/

http://www.economist.com/news/briefing/21594264-previous-technological-innovation-has-always-delivered-more-long-run-employment-not-less

http://www.theatlantic.com/business/archive/2014/01/the-fastest-growing-jobs-of-this-decade-and-the-robots-that-will-steal-them/283411/

Bankers beware: City ‘will soon be run by robots

http://www.stratresearch.se/Documents/Folder.pdf

http://www.oxfordmartin.ox.ac.uk/downloads/academic/The_Future_of_Employment.pdf

Självkörande bilar:

http://googleblog.blogspot.se/2014/05/just-press-go-designing-self-driving.html?m=1

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=5760528

http://www.techhive.com/article/2068180/selfdriving-cars-to-hit-swedish-public-roads.html

http://cir.ca/news/tesla-self-driving-cars

http://wagner.nyu.edu/rudincenter/2014/08/re-programming-mobility-a-bibliography-of-source-materials/

http://wagner.nyu.edu/rudincenter/wp-content/uploads/2014/08/ScenarioNotesSignals.pdf

https://www.youtube.com/watch?v=bbVx-i9ethI#t=262

Elproduktion:

http://www.shell.com/global/future-energy/scenarios/2050.html

http://www.reuters.com/article/2014/10/15/us-lockheed-fusion-idUSKCN0I41EM20141015

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0301421513005272

 

Handel:

http://www.hui.se/statistik-rapporter/index-och-barometrar/kampen-om-kopkraften

http://www.zdnet.com/e-commerce-will-make-the-shopping-mall-a-retail-wasteland-7000009960/

 

Place brand manual

En stor del av tanken med det jag gör är att att tillgängliggöra strategiarbete för alla.

Jag har de senaste två åren haft möjlighet att arbeta en del med platsvarumärken. Under åren har jag kommit att arbeta mer och mer mot strategiarbete generellt. En sak jag märkt i den förflyttningen är att det finns väldigt mycket dåligt genomfört grundarbete när det kommer till platsvarumärken. Jag tänkte därför dela med mig av en metod jag gjort där du själv kan bygga en struktur kring ditt platsvarumärke. Metoden fungerar egentligen som en struktur och som ett beslutstödsramverk.

Övningen tar 2*3h och är ett snabbt, fult men effektivt sätt att arbeta fram ett platsvarumärke. Är din plats större, antalet intressenter fler eller utmaningen komplexare så behöver du också en annan typ av hjälp. Någonting jag gärna bistår med.  Fortsätt läsa ”Place brand manual”

Allt jag lärt mig fram till nu

Jag blev nyligen ombedd att skriva ner två A4 om hur mitt arbetssätt ser ut och vad som gör det speciellt. Det var en nyttig och svår övning som jag tänkte dela med mig av. Min erfarenhet är att strategiarbete i organisationer med hög komplexitet också kräver att man letar efter lösningar på ställen där man normalt inte skulle leta. Ibland är det Lord Nelson som står för modellen, ibland hur myror försvarar sig. Man vet liksom aldrig. Men man vet att man kan ha principer som fungerar bättre än när man inte har dem. Det är oftast inte vackert. Men har man gjort rätt så blir det också väldigt robust.

Jag har valt valt att se strategi som ett diciplinerat arbete att skapa ett stringent batteri av tillgänginga principer som vilar på medvetna val att aktivt odla sin särart. Det här är ett arbete som sker metodiskt och över tid. I mångt och mycket tycker jag att det inte är någon skillnad på strategi och ledarskap när de båda fungerar som bäst.

Det finns fyra saker jag försöker ha i huvudet och praktisera i så stor utsträckning det går.

1. Folk har precis noll tolerans för komplexitet. Det spelar ingen roll hur senior du är eller hur yrkesskicklig du är. Kan man inte uttrycka sig på ett sätt som alla förstår så får du inte heller med dig dem du behöver för att förändring ska ske. Vikten av att använda ett mycket tydligt språk och enkla begripliga modeller kan inte nog understrykas.

2. Går det du vill göra inte att genomföra så är strategiarbetet i sig inte värt någonting. Förankring och åter förankring hos de som har sakkunskapen, sitter på besluten, är mottagarna och alla andra tänkbara intressenter är vad som avgör om du bygger en dröm eller en faktiskt förändring.

3. Vi är generellt duktiga på att projektsätta arbete och också oftast väldigt yrkesskickliga men vi har för det mesta igen aning om varför vi gör det vi gör. I kölvattnet av det här uppkommer dyra målkonflikter. Att strukturerat arbeta med ett varför möjliggör också att arbeta med en värdestyrd bedömningsgrund i verksamheten. Dessutom är det mycket lättare att motivera, bygga positiv kultur och passion i sina vardag om man är på det klara med varför man gör det man gör. En tydlig bild av- och struktur i arbetet med varför man gör det man gör är på många sätt avgörande för att lyckas åstakomma ett kontinuerligt förändringsarbete.

4. Hellre gjort än perfekt.

Två saker efterlyser jag i de organisationer jag arbetar med

1. Att information hittar dit den behövs.

2. Att alla är på det klara med vilket ansvar och vilket mandat de har.

Organsiatonsförändring är förvånansvärt sällan receptet för att kurera en dysfunktionell verksamhet. Att säkerställa de två punkterna ovan är istället vad som gör skillnad i att säkerställa framgång i genomförande av strategier.

Hur jag ser spelplanen

När jag närmar mig ett nytt uppdrag gör jag det genom att kartlägga luckor och förstå abstraktionsskalan mellan kunskap och handling. Även om det finns begrepp som bättre besrkiver den här abstraktionsskalan (vision, mission, värderingar, syfte, strategi osv) så är det ytterst få som förstår och kan förhålla sig till dem. Med oundviklig konsekvens att man inte heller ser de här begreppen som förpliktigande i sin vardag.

Jag arbetar istället  med tre abstraktionssfärer.

– Vilken framtid vill vi möta? ( Upprepas en gång per cykel och frågan ägs av verksamhetens ägare)

– Vilka regler väljer vi? ( Upprepas fyra ggr per cykel och ägs av verksamhetens ledning)

– Vad måste vi göra för att möta den framtiden med de regler vi valt? ( Säkerställs kontinuerligt och kompletteras med utredningsarbete. Frågan ägs av de operativt ansvariga i verksamheten)

Det finns otaliga modeller för att arbeta fram svar på de här tre frågorna. Situationen och omständigheterna avgör vad som lämpar sig bäst. Det som är viktigast att säkra är att det finns konsekvenskrokar mellan de tre sfärerna.

En starkt etablerad föreställning är att strategi och effektivisering är samma sak. Så är inte fallet. Till skillnad mot operativ effektivisering strävar strategi efter att skapa en konkurrensfördel genom att fokusera på det som är särskiljande. Men att göra det du gör bäst betyder kanske framförallt att aktivt avstå aktiviteter och arenor där du inte kan dra nytta av dina styrkor. Vilka regler man väljer för att nå den framtid man vill möta har alltså mångdubbel potential att ta position än någonting annat och bör därför också prioriteras.

Att strukturerat och över tid se till att feedbacklooparna mellan sfärerna fungerar och fylla de luckorna där svar saknas. Det är att hålla ihop det här arbetet metodiskt och över tid som särskijer det jag gör.

Vad särskiljer dig?

Vilka ska du attrahera?

I vår platsdatabas har vi i kommunernas datablad en graf som jag tycker skvallrar mer än någonting annat om hur en kommun mår. Flyttnetto. Det är sammanlagda in och utflyttningar över tio år brutet på ålder på in/utflyttarna. Man kan nästan säga att det finns tre olika signaturer. Tre olika typer av kommuner.

Solna 

För förståelse. Det ovanför nollsträcket visar en positiv inflyttning, det under visar nettoutflyttning. X axeln visar åldern på ut resp inflyttare.

Solnas flyttnettokurva är så tydlig den kan bli. En stark inflyttning av 19-24 åringar kombinerat med en tydlig utflyttning av 0-6 åringar och deras föräldrar. En sak som är tydligt är att med mycket få undantag så flyttar man över kommungränser efter ens barn är börjat skolan. Där stannar man också livet ut. Så, Solna stark inflyttning av unga men barnfamiljerna flyttar från Solna. Uppsalas kurva ser lika dan ut.

Screenshot 2014-04-07 15.47.19
Vaxholm

Vaxholm är Solnas motsats. En stark inflyttning av 0-6 åringar med tillhörande föräldrar och en tydlig utflyttning av 20 åringar. Gemensamt för både Vaxholm och Solna är att de har en stark befolkningstillväxt. Vellinge har samma signatur.

Screenshot 2014-04-07 15.56.05

Överkalix

Överkalix har tappat 12% av sina invånare de senaste 10 åren. Den här kurvan är karaktäristisk för nästan alla kommuner med negativ befolkningstillväxt. Det är  20 åringarna som flyttar och inte kommer tillbaka när de skaffat barn och ska stadga sig.

Screenshot 2014-04-07 15.59.29

Ytterst få kommuner har lyckats med att ha både en stark inflyttning av barnfamiljer OCH ungdomar.
Ingen jag sett har en större utflyttning av barnfamiljer när 20 åringarna också flyttar.

I jakten på invånare är det en av två specifika saker som ska hända.

1. Attrahera 0-6 åringar och du vinner barnfamiljerna som stannar länge.

2. Attrahera 20 åringar och säkra försörjningen av invånare kortsiktigt.

Som kommun skulle jag sträva efter alternativ 1.

 

Kritik mot nyurbanismen

Det finns mängder av olika visionsbilder när man tittar framåt. Den framtidsbild som råder idag i stadsbyggnad är den sk. nyurbanismen. En framtid där all handel finns i stan, alla cyklar, bilar är dumma, alla bor och vill bo i stad, det finns trädgårdar på alla tak och alla odlar morötter på gatan utanför. Arbetsplatser, handel och boende i en härlig mix. Jag har tyck ett tag att den här visionsbilden känns naiv men har inte riktigt lyckats sätta fingret på varför.

Jag tror nu att det kan vara så att när man gör stadsbyggnadsplaner så utgår från man från att det enda som kommer skilja framtiden från idag är att det kommer finnas fler människor och därmed i konsekvens fler bostäder, mer vägar och större behov av service. (och att de människorna tycker samma saker är viktiga som 60 och 70 talisterna tycker idag.)

Samtidigt kan man se en utveckling som talar för att den vardag vi har i dag kommer skilja sig väldigt mycket från en vardag vi har om 20 år då samma stadsbyggnadsplaner ska vara förverkligade.

Visionsbilden nyurbanism byggs helt enkelt på ett för svagt beslutsunderlag.

Så, nu var det ute..

När jag kommer in på det här så får jag motargumentet att man inte kan veta hur framtiden ser ut och det år därför också meningslöst att gissa. Jag vill mena att det är bättre att gissa än att utgå från att allt kommer se ut som i dag. För om du gissar har du åtminstone mer rätt än om du utgår från att ingenting kommer förändras.

Vi har gjort ett försök att identifierat tre teknologiutvecklingar vi tror kommer påverka hur man använder städer och som kommer påverka visionsbilden nyurbanism.

Försörjning
Automatisering av kvalificerat arbete är vad som spås bli en de största samhällsdisruptiva teknologierna. Man tror att i stort sett alla serviceyrken kommer försvinna inom 10år. På det kommer mycket automatisering av riktigt kvalificerat arbete ske. IBMs Watson verkar till exempel just nu i Afrika där ambitionen bland annat är att ge kvalitetssäkrad sjukvård med en läkare per 70.000 invånare. I Sverige har vi 1 läkare per 267 inv. Om samma teknologi hittar hit kommer det finnas utrymme för ca 130 läkare att fortsätta med sitt jobb. Det här behöver inte vara någonting dåligt.

Det råder osäkerheter om dagens försörjning kommer ersättas av andra jobb eller om maskinerna kommer befria oss helt från arbete den här gången. Jag tror på det tidigare men jag tror också att kontor helt enkelt inte kommer finnas som begrepp om 20år. Richard Branson har sagt att när man om 20år tittar tillbaka på i dag så kommer man inte förstå vad man hade kontor till. Jag tror det ligger mycket i det påståendet. Läser man handelskammaren SWOT Stockholm kan man läsa att antalet huvudkontor är fler, de omsätter mer men de är färre till antalet anställda.

Dagens föregångsföretag är på 30 personer, har världen som marknad och visar samma vinster som tidigare industrijättar. Det finns inga humanoida robotar där. Däremot är de företagen väldigt orienterade kring att använda ny teknologi för att effektivt sköta sina affärer. Här är nog den viktigaste slutsatsen. När man säger att robotarna kommer så menar ingen faktiska humanoider. I automatiseringen av kvalificerade tjänster är robotarna mjukvara.

Rekommenderad läsning på ämnet:

Intelligent Machines and Displaced Workers

How many of today’s jobs could be computerized? A whole lot.

The onrushing wave

Enslave the robots and free the poor

The Fastest-Growing Jobs of This Decade (and the Robots That Will Steal Them)

Transport
2017 säger Tesla, Volvo och BMW att de ska ha självkörande bilar på gatorna. Tjusigt! Men grejen med självkörande bilar är inte att de kör av sig själva. Stora grejen är att när du är klar med den så kan den åka iväg och hämta nästa passagerare. Man tror nu att det kommer ske ett skifte i själva användandet av bil. Från att alla äger varsin till en mer tjänsteorienterad modell som mer kan liknas vid hur taxi fungerar idag. De som sysslar med sånt här säger nu att självkörande bilar inte bara kommer disruptera bilindustrin utan även sannolikt förändra kollektivtrafiken. All kollektivtrafik kommer inte försvinna över en natt men bilden av att bilar kommer försvinna från gatorna tror jag är kraftigt fel. Det kommer inte finnas några parkerade bilar. Däremot kommer man bygga laddningshives runt stadskärnorna som bilarna kan åka till för att ladda när de inte används.

Handel
Dagens dragkamp mellan centrumhandel och köpladorna ser ut att bli ett losing game för båda parter. Medan de slåss om fysiska butiker så ökar e-handel med minst 13% per år enligt HUI. I tidningen dagens handel kunde man dessutom läsa härom veckan att många e-handlare tror att den siffran är kraftigt underskattad. Redan idag har vi sett hur bla elektronikbutiker, resebyråer, skiv och bokhandlare fått omöjligt att matcha e-handlarna och är i dag borta från stadslandskapet. Kläder och mat spås bli nästa fysiska butiker som kommer få stryka på foten.

Med den utvecklingen kan man fundera på vad man gör i en köplada eller en stadskärna om 20 år de  inte drivs av handel eller vad man gör i alla kontorsfastigheter om begreppet kontor inte längre ens finns.

Jag har inga svar men kan väl avsluta med en fråga. Hur skulle du själv säga de här teknologierna ändrar framtidsbilden som är rådande i nyurbanismen idag? Hur skulle en visionsbild som vägt in den här troliga innovations- och trend-utveckling se ut?

Problemformulering

Vad är huvudfrågan du försöker svara på i ditt strategiarbete? Och för att kunna svara på den, vilket beslutsunderlag behöver du? oaktat interna eller externa krafter behöver du identifiera och förhålla dig till huvudfrågorna snabbt för att kunna börja med ett nyktert strategiarbete. En väldigt effektiv metod tycker jag är Barbara Mintos Pyramid Principle. I den börjar man med att identifiera själva huvudfrågan. (exvis kan vi bibehålla en ökad bostadsproduktion med 10% per år?) När det är gjort identifierar man de underliggande frågor som huvudfrågan beror på. Samma övning repeteras då respektive underliggande fråga i sig grenar sig i en handfull underliggande frågor i nästa nivå som i sin tur genererar ytterligare en handfull underliggande frågor i nästa underliggande nivå. Ni fattar.

När du gör det här;

– Sträva efter att varje fråga följer en logisk ordning, vilken ordning är valfri och situationen avgör lämplighet.

– Varje fråga ska vara fristående (ej överlappande) men tillsammans heltäckande.

– Varje fråga ska bara gå att svara ja eller nej på.

– Varje kategori underliggande frågor i varje lager ska vara någonstans mellan 3-7 frågor. Får du fler eller färre, bör du omgruppera frågeindelningen och bygga om pyramiden.

– Jobba inte dig ner mindre än tre nivåer och inte mer än 5.

Jag tycker övningen är bra när man snabbt i ett uppstartsskede behöver skapa en bild av vilka omvärldsfaktorer som spelar in innan man sätter sig med själva strategiarbetet. En stor fördel med övningen är att den förankrar problemformuleringen samtidigt som den identifieras. Man får en god bild av vilket beslutsunderlag som saknas och det är ett bra sätt att snabbt strukturera en utmaning.

En stor nackdel med övningen är att den inte väger in möjligheten att ändra inriktning på verksamheten i den. Rumsfeldts unknown unknowns förblir unknowns med den här övningen. Den andra nackdelen är att den i sin natur är gjord för snabb problemformulering vilket i sig är bra men man ska komma ihåg att det är ett grovt verktyg, saker kommer missas och andra frågor kommer visa sig vara ickefrågor. Men ur principen hellre gjort än perfekt är det ett strålande sätt att på bara några timmar identifiera och förankra en problemformulering.

Mintzbergs medvetna och uppkomna strategi

Inte alla avsedda strategier realiseras. Inte alla realiserade kommer från medvetna val. Det är så här  strategier utvecklas. En strategi är en ständingt föränderlig blandning av vad du planerat och vad som ändå blir gjort som inte var en del av planen från början. Det kan vara bra att förstå när man sitter med sitt strategiarbete att även om du inte har en avsedd strategi själv så kommer du ändå alltid ha en realiserad som i sämsta fall  riskerar vara styrd av uppkomna strategier utanför din egen påverkandesfär. I bästa fall handlar det om att avkoda och förstå vilka krafter och beroenden som verkar och ska vägas in när man arbetar med och framför allt förankrar sin avsedda strategi. På ämnet rekommenderar jag läsning om sk. OODA loopar. Oavsett måste man för att driva ett framgånsrikt strategiarbete förstå att det är ett arbete som  verkar över tid och kräver ett kontinuerligt systematiskt arbete snarare än en pliktskyldig hyllvärmande ppt som workshopats fram på den årliga lednigsgruppskickoffen.

Avsedd Strategi –Medveten strategi–>Realiserad strategi

                U+2198.svg  Orealiserad        Uppkommen U+2197.svg               

 

 

Pitching strategies – att sälja skatbon.

Jag läser mycket strategilitteratur nu. En sak som slår mig är hur otillgängligt man hela tiden gör strategier och strategiarbete. Ju svårare desto finare verkar vara huvudregeln. Men hur har man tänkt sig sälja in förändring genom att göra utmaningen obegriplig?

Principen ”hellre gjort än perfekt” vinner 10 ggr av 10 och föreställningen om att strategiska ramverk är som komplexa urverk med tusentals samverkande komponenter är en föreställning som direkt motverkar den principen. Ska man veta någonting så ska man veta att folk har precis noll tolerans för komplexiteter. Det gäller oavsett om det är en styrelseordförande eller mannen på gatan.  Den enskilt viktigaste egenskapen i ett strategiarbete måste därför vara att det är begripligt. En begriplig strategi är införsäljningsbar och en införsäljningsbar strategi är genomförbar. Utmaningen handlar aldrig om att producera ett strategidokument. Utmaningen ligger i att skapa den framtid man tror på och aktivt vill möta. För att det över huvud taget ska hända måste man verka så nära verkligheten det bara går. Allt annat är bara arbete i onödan.

Skator bygger bo genom att lägga nogsamt utvalda pinna på hög och sen hoppa på dem tills de håller (eller inte håller). Sen lägger de på några nya pinnar och hoppar ingen. Strategi -tycker jag- istället för delikata urverk skapade av masterminds hellre ska liknas vid skatbon som byggs tåliga eftersom man under bygget gjort allt man kan för att själv ha sönder det. Oftast fult som stryk men också väldigt väldigt hållbart.