Allt jag lärt mig fram till nu

Jag blev nyligen ombedd att skriva ner två A4 om hur mitt arbetssätt ser ut och vad som gör det speciellt. Det var en nyttig och svår övning som jag tänkte dela med mig av. Min erfarenhet är att strategiarbete i organisationer med hög komplexitet också kräver att man letar efter lösningar på ställen där man normalt inte skulle leta. Ibland är det Lord Nelson som står för modellen, ibland hur myror försvarar sig. Man vet liksom aldrig. Men man vet att man kan ha principer som fungerar bättre än när man inte har dem. Det är oftast inte vackert. Men har man gjort rätt så blir det också väldigt robust.

Jag har valt valt att se strategi som ett diciplinerat arbete att skapa ett stringent batteri av tillgänginga principer som vilar på medvetna val att aktivt odla sin särart. Det här är ett arbete som sker metodiskt och över tid. I mångt och mycket tycker jag att det inte är någon skillnad på strategi och ledarskap när de båda fungerar som bäst.

Det finns fyra saker jag försöker ha i huvudet och praktisera i så stor utsträckning det går.

1. Folk har precis noll tolerans för komplexitet. Det spelar ingen roll hur senior du är eller hur yrkesskicklig du är. Kan man inte uttrycka sig på ett sätt som alla förstår så får du inte heller med dig dem du behöver för att förändring ska ske. Vikten av att använda ett mycket tydligt språk och enkla begripliga modeller kan inte nog understrykas.

2. Går det du vill göra inte att genomföra så är strategiarbetet i sig inte värt någonting. Förankring och åter förankring hos de som har sakkunskapen, sitter på besluten, är mottagarna och alla andra tänkbara intressenter är vad som avgör om du bygger en dröm eller en faktiskt förändring.

3. Vi är generellt duktiga på att projektsätta arbete och också oftast väldigt yrkesskickliga men vi har för det mesta igen aning om varför vi gör det vi gör. I kölvattnet av det här uppkommer dyra målkonflikter. Att strukturerat arbeta med ett varför möjliggör också att arbeta med en värdestyrd bedömningsgrund i verksamheten. Dessutom är det mycket lättare att motivera, bygga positiv kultur och passion i sina vardag om man är på det klara med varför man gör det man gör. En tydlig bild av- och struktur i arbetet med varför man gör det man gör är på många sätt avgörande för att lyckas åstakomma ett kontinuerligt förändringsarbete.

4. Hellre gjort än perfekt.

Två saker efterlyser jag i de organisationer jag arbetar med

1. Att information hittar dit den behövs.

2. Att alla är på det klara med vilket ansvar och vilket mandat de har.

Organsiatonsförändring är förvånansvärt sällan receptet för att kurera en dysfunktionell verksamhet. Att säkerställa de två punkterna ovan är istället vad som gör skillnad i att säkerställa framgång i genomförande av strategier.

Hur jag ser spelplanen

När jag närmar mig ett nytt uppdrag gör jag det genom att kartlägga luckor och förstå abstraktionsskalan mellan kunskap och handling. Även om det finns begrepp som bättre besrkiver den här abstraktionsskalan (vision, mission, värderingar, syfte, strategi osv) så är det ytterst få som förstår och kan förhålla sig till dem. Med oundviklig konsekvens att man inte heller ser de här begreppen som förpliktigande i sin vardag.

Jag arbetar istället  med tre abstraktionssfärer.

– Vilken framtid vill vi möta? ( Upprepas en gång per cykel och frågan ägs av verksamhetens ägare)

– Vilka regler väljer vi? ( Upprepas fyra ggr per cykel och ägs av verksamhetens ledning)

– Vad måste vi göra för att möta den framtiden med de regler vi valt? ( Säkerställs kontinuerligt och kompletteras med utredningsarbete. Frågan ägs av de operativt ansvariga i verksamheten)

Det finns otaliga modeller för att arbeta fram svar på de här tre frågorna. Situationen och omständigheterna avgör vad som lämpar sig bäst. Det som är viktigast att säkra är att det finns konsekvenskrokar mellan de tre sfärerna.

En starkt etablerad föreställning är att strategi och effektivisering är samma sak. Så är inte fallet. Till skillnad mot operativ effektivisering strävar strategi efter att skapa en konkurrensfördel genom att fokusera på det som är särskiljande. Men att göra det du gör bäst betyder kanske framförallt att aktivt avstå aktiviteter och arenor där du inte kan dra nytta av dina styrkor. Vilka regler man väljer för att nå den framtid man vill möta har alltså mångdubbel potential att ta position än någonting annat och bör därför också prioriteras.

Att strukturerat och över tid se till att feedbacklooparna mellan sfärerna fungerar och fylla de luckorna där svar saknas. Det är att hålla ihop det här arbetet metodiskt och över tid som särskijer det jag gör.

Vad särskiljer dig?

Vilka ska du attrahera?

I vår platsdatabas har vi i kommunernas datablad en graf som jag tycker skvallrar mer än någonting annat om hur en kommun mår. Flyttnetto. Det är sammanlagda in och utflyttningar över tio år brutet på ålder på in/utflyttarna. Man kan nästan säga att det finns tre olika signaturer. Tre olika typer av kommuner.

Solna 

För förståelse. Det ovanför nollsträcket visar en positiv inflyttning, det under visar nettoutflyttning. X axeln visar åldern på ut resp inflyttare.

Solnas flyttnettokurva är så tydlig den kan bli. En stark inflyttning av 19-24 åringar kombinerat med en tydlig utflyttning av 0-6 åringar och deras föräldrar. En sak som är tydligt är att med mycket få undantag så flyttar man över kommungränser efter ens barn är börjat skolan. Där stannar man också livet ut. Så, Solna stark inflyttning av unga men barnfamiljerna flyttar från Solna. Uppsalas kurva ser lika dan ut.

Screenshot 2014-04-07 15.47.19
Vaxholm

Vaxholm är Solnas motsats. En stark inflyttning av 0-6 åringar med tillhörande föräldrar och en tydlig utflyttning av 20 åringar. Gemensamt för både Vaxholm och Solna är att de har en stark befolkningstillväxt. Vellinge har samma signatur.

Screenshot 2014-04-07 15.56.05

Överkalix

Överkalix har tappat 12% av sina invånare de senaste 10 åren. Den här kurvan är karaktäristisk för nästan alla kommuner med negativ befolkningstillväxt. Det är  20 åringarna som flyttar och inte kommer tillbaka när de skaffat barn och ska stadga sig.

Screenshot 2014-04-07 15.59.29

Ytterst få kommuner har lyckats med att ha både en stark inflyttning av barnfamiljer OCH ungdomar.
Ingen jag sett har en större utflyttning av barnfamiljer när 20 åringarna också flyttar.

I jakten på invånare är det en av två specifika saker som ska hända.

1. Attrahera 0-6 åringar och du vinner barnfamiljerna som stannar länge.

2. Attrahera 20 åringar och säkra försörjningen av invånare kortsiktigt.

Som kommun skulle jag sträva efter alternativ 1.

 

Hur mycket kostar dina ej genomförda strategier?

Föreställningen om att strategiarbete är någonting man gör en gång per år och att det inte förpliktigar din verksamhet nämnvärt är vanlig. Ännu vanligare är det att man inte tar ner strategiarbete till faktiska konkreta handlingsplaner.

Jag pratar gärna om möjligheten att realisera en värdepremie genom att metodiskt och över tid arbeta med strategi. Väldigt positivt och möjlighetsorienterat.  Men vad händer om man väder på det? Hur mycket kostar det din verksamhet idag att inte lyckas implementera era strategier fullt ut? Hur mycket kostar det att du och dina kollegor fortätter göra som ni alltid gjort istället för att förhålla er till det strategiarbete ni har? En kostnad som ni med andra ord redan bär. En strategi som kostat 300.000 och som bara implementerats till 20% hur mycket har den kostat egentligen? 300.000? 1.500.000? Eller finns det ännu större förluster att hitta bakom en oförmåga att möta marknaden, anpassa sig till nya förutsättnigar, inte utnyttja sina styrkor fullt ut eller att du tvingas spela efter andras relger?

Att säkerställa att strategiarbete genomförs metodiskt och över tid är också att eliminera risken för att kostnaden av ej genomförda strategier blir för tung att bära. Hur stor är den kostanden för er i dag?

 

Hellre gjort än perfekt

Jag samlar lite på vad man kan kalla strategiska principer. Sägningar som visserligen kan verka som plattityder men innebörden och konsekvensen av innebörderna är väldigt sanna. Jag gillar principen ”Hellre gjort än perfekt” (Som IBM är pappa till)  Enligt 80/20 reglen så räcker det oftast med 20% av hela arbetsinsatsen för att få någonting som är tillräckligt bra. Det är bättre att genomföra en plan som är tillräckligt bra än att göra en perfekt plan som på samma tid inte blir genomförd. Varför? jo därför det är i kontaktytan mot görandet man omsätter sin plan och blir klokare. Kan man iterera någonting tillräckligt bra 3 ggr istället för en perfekt plan en gång så är resultatet långt bättre på någonting tillräckligt bra.

Kort bloggpost. Men lika viktig i alla fall. Hellre gjort än perfekt så att säga.

The five whys +1

Strategi handlar väldigt mycket i att odla sin särart och det är någonting som sker väldigt nära den faktiska verksamheten. Det är i varje beslut och i varje handling som man särskiljer sig från vad konkurrensen sysslar med.

Det ligger mycket i sägningen ”What you can’t measure, you can’t manage”. Mätetal är väldigt lätta att förhålla sig till. Därför tycker jag också det är viktigt att identifiera vad man ska mäta när man bedömmer hur mycket varje handling lever upp till verksamhetens existensberättigande.

The five whys tycker jag är en bra ladderingövning som tar dig från ett  jordnära påstående om din dagliga verklighet till att identifiera din verksamhets existensberättigande genom att svara på fem frågor. Med en sjätte kompletterande fråga kan man även identifiera den skalan som berättar hur pass profilerande varje handling är. En skala att komplettera de profit and growth orienterade mätetal man redan använder.

1. Beskriv så jordnära det bara går vad du gör varje dag. exvis Hyr ut 25.000 kvadartmeter kontor till tjänsteföretag i Stockholm. Eller driver ett mysigt café i Bromma. Undvik abstraktioner så mycket du kan här.

2. Titta på ditt påstående ovan och svara sen på frågan; Varför är det viktigt? Ta god tid på er och tänk igenom frågan och svaret. När du skrivit ner svaret upprepar du övningen men med ditt senaste svar som utgångspunkt. Varför är det viktigt? Upprepa övningen fem gånger. Gör det inte svårt för dig själv. Håll dig kort och försök vara så konkret du kan. Väg dina ordval väl.

3. Ditt femte svar på frågan varför är det viktigt kan även användas som din verksamhets existensberättigande. Det är anledningen till varför du inte ska sälja av hela klabbet till värsta konkurrenten och köpa högavkastande aktier från vapenindustrin istället. Med utgångspunkt från sista svaret. Finns det något sätt att mäta hur mycket man uppfyller detta? Lyckas du identifiera det så har du även ett väldigt kraftfullt taktilt verktyg som begripligt kan kommuniceras och omsättas i den dagliga verksamheten med samma logikiska ramverk som klassisk lönsamhetsretorik vilar på.

Övningen tar 1/2 -1 dagar. Jag tycker inte att man ska göra den ensam och jag tycker definitivt att man ska använda sig av en moderator när man resonerar sig fram i frågeställningarna.

Kritik mot nyurbanismen

Det finns mängder av olika visionsbilder när man tittar framåt. Den framtidsbild som råder idag i stadsbyggnad är den sk. nyurbanismen. En framtid där all handel finns i stan, alla cyklar, bilar är dumma, alla bor och vill bo i stad, det finns trädgårdar på alla tak och alla odlar morötter på gatan utanför. Arbetsplatser, handel och boende i en härlig mix. Jag har tyck ett tag att den här visionsbilden känns naiv men har inte riktigt lyckats sätta fingret på varför.

Jag tror nu att det kan vara så att när man gör stadsbyggnadsplaner så utgår från man från att det enda som kommer skilja framtiden från idag är att det kommer finnas fler människor och därmed i konsekvens fler bostäder, mer vägar och större behov av service. (och att de människorna tycker samma saker är viktiga som 60 och 70 talisterna tycker idag.)

Samtidigt kan man se en utveckling som talar för att den vardag vi har i dag kommer skilja sig väldigt mycket från en vardag vi har om 20 år då samma stadsbyggnadsplaner ska vara förverkligade.

Visionsbilden nyurbanism byggs helt enkelt på ett för svagt beslutsunderlag.

Så, nu var det ute..

När jag kommer in på det här så får jag motargumentet att man inte kan veta hur framtiden ser ut och det år därför också meningslöst att gissa. Jag vill mena att det är bättre att gissa än att utgå från att allt kommer se ut som i dag. För om du gissar har du åtminstone mer rätt än om du utgår från att ingenting kommer förändras.

Vi har gjort ett försök att identifierat tre teknologiutvecklingar vi tror kommer påverka hur man använder städer och som kommer påverka visionsbilden nyurbanism.

Försörjning
Automatisering av kvalificerat arbete är vad som spås bli en de största samhällsdisruptiva teknologierna. Man tror att i stort sett alla serviceyrken kommer försvinna inom 10år. På det kommer mycket automatisering av riktigt kvalificerat arbete ske. IBMs Watson verkar till exempel just nu i Afrika där ambitionen bland annat är att ge kvalitetssäkrad sjukvård med en läkare per 70.000 invånare. I Sverige har vi 1 läkare per 267 inv. Om samma teknologi hittar hit kommer det finnas utrymme för ca 130 läkare att fortsätta med sitt jobb. Det här behöver inte vara någonting dåligt.

Det råder osäkerheter om dagens försörjning kommer ersättas av andra jobb eller om maskinerna kommer befria oss helt från arbete den här gången. Jag tror på det tidigare men jag tror också att kontor helt enkelt inte kommer finnas som begrepp om 20år. Richard Branson har sagt att när man om 20år tittar tillbaka på i dag så kommer man inte förstå vad man hade kontor till. Jag tror det ligger mycket i det påståendet. Läser man handelskammaren SWOT Stockholm kan man läsa att antalet huvudkontor är fler, de omsätter mer men de är färre till antalet anställda.

Dagens föregångsföretag är på 30 personer, har världen som marknad och visar samma vinster som tidigare industrijättar. Det finns inga humanoida robotar där. Däremot är de företagen väldigt orienterade kring att använda ny teknologi för att effektivt sköta sina affärer. Här är nog den viktigaste slutsatsen. När man säger att robotarna kommer så menar ingen faktiska humanoider. I automatiseringen av kvalificerade tjänster är robotarna mjukvara.

Rekommenderad läsning på ämnet:

Intelligent Machines and Displaced Workers

How many of today’s jobs could be computerized? A whole lot.

The onrushing wave

Enslave the robots and free the poor

The Fastest-Growing Jobs of This Decade (and the Robots That Will Steal Them)

Transport
2017 säger Tesla, Volvo och BMW att de ska ha självkörande bilar på gatorna. Tjusigt! Men grejen med självkörande bilar är inte att de kör av sig själva. Stora grejen är att när du är klar med den så kan den åka iväg och hämta nästa passagerare. Man tror nu att det kommer ske ett skifte i själva användandet av bil. Från att alla äger varsin till en mer tjänsteorienterad modell som mer kan liknas vid hur taxi fungerar idag. De som sysslar med sånt här säger nu att självkörande bilar inte bara kommer disruptera bilindustrin utan även sannolikt förändra kollektivtrafiken. All kollektivtrafik kommer inte försvinna över en natt men bilden av att bilar kommer försvinna från gatorna tror jag är kraftigt fel. Det kommer inte finnas några parkerade bilar. Däremot kommer man bygga laddningshives runt stadskärnorna som bilarna kan åka till för att ladda när de inte används.

Handel
Dagens dragkamp mellan centrumhandel och köpladorna ser ut att bli ett losing game för båda parter. Medan de slåss om fysiska butiker så ökar e-handel med minst 13% per år enligt HUI. I tidningen dagens handel kunde man dessutom läsa härom veckan att många e-handlare tror att den siffran är kraftigt underskattad. Redan idag har vi sett hur bla elektronikbutiker, resebyråer, skiv och bokhandlare fått omöjligt att matcha e-handlarna och är i dag borta från stadslandskapet. Kläder och mat spås bli nästa fysiska butiker som kommer få stryka på foten.

Med den utvecklingen kan man fundera på vad man gör i en köplada eller en stadskärna om 20 år de  inte drivs av handel eller vad man gör i alla kontorsfastigheter om begreppet kontor inte längre ens finns.

Jag har inga svar men kan väl avsluta med en fråga. Hur skulle du själv säga de här teknologierna ändrar framtidsbilden som är rådande i nyurbanismen idag? Hur skulle en visionsbild som vägt in den här troliga innovations- och trend-utveckling se ut?

Problemformulering

Vad är huvudfrågan du försöker svara på i ditt strategiarbete? Och för att kunna svara på den, vilket beslutsunderlag behöver du? oaktat interna eller externa krafter behöver du identifiera och förhålla dig till huvudfrågorna snabbt för att kunna börja med ett nyktert strategiarbete. En väldigt effektiv metod tycker jag är Barbara Mintos Pyramid Principle. I den börjar man med att identifiera själva huvudfrågan. (exvis kan vi bibehålla en ökad bostadsproduktion med 10% per år?) När det är gjort identifierar man de underliggande frågor som huvudfrågan beror på. Samma övning repeteras då respektive underliggande fråga i sig grenar sig i en handfull underliggande frågor i nästa nivå som i sin tur genererar ytterligare en handfull underliggande frågor i nästa underliggande nivå. Ni fattar.

När du gör det här;

– Sträva efter att varje fråga följer en logisk ordning, vilken ordning är valfri och situationen avgör lämplighet.

– Varje fråga ska vara fristående (ej överlappande) men tillsammans heltäckande.

– Varje fråga ska bara gå att svara ja eller nej på.

– Varje kategori underliggande frågor i varje lager ska vara någonstans mellan 3-7 frågor. Får du fler eller färre, bör du omgruppera frågeindelningen och bygga om pyramiden.

– Jobba inte dig ner mindre än tre nivåer och inte mer än 5.

Jag tycker övningen är bra när man snabbt i ett uppstartsskede behöver skapa en bild av vilka omvärldsfaktorer som spelar in innan man sätter sig med själva strategiarbetet. En stor fördel med övningen är att den förankrar problemformuleringen samtidigt som den identifieras. Man får en god bild av vilket beslutsunderlag som saknas och det är ett bra sätt att snabbt strukturera en utmaning.

En stor nackdel med övningen är att den inte väger in möjligheten att ändra inriktning på verksamheten i den. Rumsfeldts unknown unknowns förblir unknowns med den här övningen. Den andra nackdelen är att den i sin natur är gjord för snabb problemformulering vilket i sig är bra men man ska komma ihåg att det är ett grovt verktyg, saker kommer missas och andra frågor kommer visa sig vara ickefrågor. Men ur principen hellre gjort än perfekt är det ett strålande sätt att på bara några timmar identifiera och förankra en problemformulering.

Världens urbanisering är ett möjlighetsfönster för träindustrin (att rädda världen)

Fundera på följande tre påståenden:

– Ett trähus binder ungefär lika mycket CO2 som två motsvarande betonghus skapar.

– Under de närmsta 40 åren kommer det byggas lika mycket som det har byggts under hela mänsklighetens historia fram till nu. 

– Cementtillverkningen står för ca 5% av globalt CO2-utsläpp.

Allting handlar om hur man väljer att se på en utmaning. Ett träd kan till exempel ses som en bit trä eller så kan man se det som ett batteri som byggts av kolatomer separerade från luftens CO2 genom fotosyntes. De byggstenarna trä är gjort av tas alltså inte upp via rötterna från jorden. Visst, lite mineraler och vatten men själva träet är faktiskt kolatomer fångade ur luften och hålls fast av energin från solstrålar. Svårt att föreställa sig men ändå sant. Jag tycker att Richard Feyman förklarar det bra här när han berättar om eld.

Så länge trä fortsätter att vara just trä så kommer det också ha kolet fångat i sig. Men kan trä verkligen göra någon skillnad? Kan det verkligen vara ett verktyg för att påverka atmosfären? Det har faktiskt hänt tidigare en gång.

För 300 miljoner år sen utvecklades plantor till träd då de tävlade om att få solljus. Trä skapades helt enkelt för att plantorna behövde bli så starka att de kunde nå högre än sina konkurrenter. Det tog ytterligare hela 50 miljoner år för svampar att anpassa sin nedbrytsningsprocess till trä. Under den tiden så bröts trä helt enkelt inte ned. Kolet som träden tog från luften fångades i döda träd som låg kvar där de föll. Konsekvensen blev att syrehalten i atmosfären ökade drastiskt från 20 till 30%. Så småningom utvecklade svampar en enzym som tillät dem att bryta ner trä och kolet släpptes ut i atmosfären igen.

Skog har alltså – under förutsättning att volymerna finns möjlighet att aktivt påverka CO2 nivåerna i atmosfären. Trä som inte angrips av svamp kan också bevaras väldigt väldigt länge. Ett lite modernare exempel är Norska träkyrkor som stått sen 1100-talet och är fantastiskt intakta. Att binda kol i trä och sen bygga fastigheter av dem är således ett utmärkt sätt att fånga och binda kol över lång tid. Viktigt att ha i huvudet är att jorden är ett slutet system. De byggstenar som finns har alltid funnits. Ingenting nytt kommer till. Ingenting tas bort.

Det är också relevant att veta att man i Sverige aktivt har arbetat med återplantering av skog. För varje träd som avverkas planteras tre nya. Det är en mycket tätare och friskare skog vi har i dag än vad vi hade på 1800 talet. Ryssland däremot som har enorma ytor skog har inte gjort det här. I ett globalt perspektiv om rysk skog skulle stå för världens husmaterialförsörjning så skulle de även kunna lämna efter sig en tre ggr så tät skog som de har idag. Med tre ggr mer biomassa och även tre ggr mer bundet kol. från luften.

 

Konsekvensen är -och det här är mycket viktigt att förstå- att ju fler hus som byggs, ju mer material som används desto mer CO2 tas bort från atmosfären.

I world trend report 2030 kan läsas: ”Demand for both skilled and unskilled labor will spur global migration. Owing to rapid urbanization in the developing world, the volume of urban construction for housing, office space, and transport services over the next 40 years could roughly equal the entire volume of such construction to date in world history”.

Det ska alltså byggas lika mycket de närmsta 40 åren som det byggts under hela mänsklighetens historia fram till idag. Det kommer ske i städer men inte  på hemmaplan, faktum är att det inte finns en enda europeisk stad på top 100 listan över världens snabbast växande städer . Det vi har att handla med är kunskap och råvara som möjliggör en hållbar utveckling. Det som är up for grabs är så enorma volymer byggnation att de ensamt skulle kunna kickstrarta den sjätte Kondratieffvågen åt oss. Det handlar alltså om att tillhandahålla 14.000 bostäder per dag, varje dag under de närmsta 40 åren.

Men det här är ett möjlighetsfönster som alla andra. Tas det inte till vara så kommer det stängas och tåget  missas. Ser man på utvecklingen idag så verkar det tyvärr som att den här oöverträffade urbaniseringen inte kommer byggas i trä. Då är också 4 gradersmålet helt omöjligt att nå. Man kan hoppas att det inte blir så.