Arbetsdagar 2015

Har du planerat ditt år än? Vet du vilka dagar som är helgdagar och vilka som inte är det?

Slutet på mars till början på april är ett bra tillfälle att ta ledigt några klämdagar och få en lång ledighet.  Nästa jul ser också ut att vara en sk arbetstagarjul. I övrigt kan man se att antalet arbetsdagar är flest i juli. Se till att planera dina resurser klokt och få bästa resursanvänding för både dem och för dig.

2015 erbjuder 248 arbetsdagar och totalt 1984 arbetstimmar.Vill du veta vilka så ladda gärna ner det här spreadsheetet. 

 

Local Growth på Twitter

Skärmavbild 2015-01-02 kl. 13.31.48

Jag har smygstartat ett twitterkonto för bolaget. Eftersom jag är rätt aktiv på twitter som person och egentligen inte tror att man varken ska ha flera konton eller kan twittra trovärdig som ett varumärke så har det där med bolagstwitter fått lega på vänt av den enkla anledningen att jag inte riktigt lyckats hitta en vettig poäng med att twittra under bolaget.
En stor del av det jag gör är att läsa och förstå vad som händer och att använda bolagstwittrandet som en strategist digest med tips om läsvärda texter för observationer och orientering kändes till slut som ett bra användningsområde. Då kan de som inte vill följa mitt personliga twitter på @palace istället följa @localgrowth_se och få det gottigaste i longreads utan något annat som stör. Följ mig gärna och berätta om ni saknar någonting.

Trender – en länksamling

1964 skrev Isaac Asimov en kort essä om vad man skulle kunna se på ett besök på kommande världsutställningen 2014

“Robots will neither be common nor very good in 2014, but they will be in existence. The I.B.M. exhibit at the present fair has no robots but it is dedicated to computers, which are shown in all their amazing complexity, notably in the task of translating Russian into English. If machines are that smart today, what may not be in the works 50 years hence? It will be such computers, much miniaturized, that will serve as the ”brains” of robots.”

Även om just det här stycket var rätt så tippar Asimov också på att vi skulle dra oss tillbaka från naturen och att transport generellt skulle handla om att så lite som möjligt nudda mark. Inte lika rätt men ändå många bra gissningar för att skåda 50år fram i tiden.13698193513_a6267c4184_b

The strand magazine publicerade januari 1893 en text med titeln “Future Dictates of Fashion” av W. Cade Gall. Ett försök att förutse mode hundra år framåt.  Fantastiska kreationer och även det ett väldigt ambitiöst försök att skåda långt in i framtiden. Men hur gör man egentligen? Här är slides till en presentation jag höll på ämnet idag.

Länksamling från inspirationsföreläsning

Black swan:

http://en.wikipedia.org/wiki/Black_swan_theory

Johari window:

http://en.wikipedia.org/wiki/Johari_window

World trend report 2030:

http://www.dni.gov/index.php/about/organization/national-intelligence-council-global-trends

Gartner hype cycle:

http://www.gartner.com/technology/research/hype-cycles/

World values survey:

http://www.worldvaluessurvey.org/wvs.jsp

Alternative futures:

http://www.futures.hawaii.edu/

http://www.mycoted.com/Alternative_Scenarios

http://en.m.wikipedia.org/wiki/Scenario_planning

Automatisering av kvalificerade tjänster:

Intelligent Machines and Displaced Workers

http://research.gigaom.com/2013/10/how-many-of-todays-jobs-could-be-computerized-a-whole-lot/

http://www.economist.com/news/briefing/21594264-previous-technological-innovation-has-always-delivered-more-long-run-employment-not-less

http://www.theatlantic.com/business/archive/2014/01/the-fastest-growing-jobs-of-this-decade-and-the-robots-that-will-steal-them/283411/

Bankers beware: City ‘will soon be run by robots

http://www.stratresearch.se/Documents/Folder.pdf

http://www.oxfordmartin.ox.ac.uk/downloads/academic/The_Future_of_Employment.pdf

Självkörande bilar:

http://googleblog.blogspot.se/2014/05/just-press-go-designing-self-driving.html?m=1

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=5760528

http://www.techhive.com/article/2068180/selfdriving-cars-to-hit-swedish-public-roads.html

http://cir.ca/news/tesla-self-driving-cars

http://wagner.nyu.edu/rudincenter/2014/08/re-programming-mobility-a-bibliography-of-source-materials/

http://wagner.nyu.edu/rudincenter/wp-content/uploads/2014/08/ScenarioNotesSignals.pdf

https://www.youtube.com/watch?v=bbVx-i9ethI#t=262

Elproduktion:

http://www.shell.com/global/future-energy/scenarios/2050.html

http://www.reuters.com/article/2014/10/15/us-lockheed-fusion-idUSKCN0I41EM20141015

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0301421513005272

 

Handel:

http://www.hui.se/statistik-rapporter/index-och-barometrar/kampen-om-kopkraften

http://www.zdnet.com/e-commerce-will-make-the-shopping-mall-a-retail-wasteland-7000009960/

 

Kunskap vs Erfarenhet

Jag djuplodar i saker man inte vet och kallar det omvärldsbevakning.

Halveringstiden på kunskap bedöms i dag vara nere på tre år. Hälften av det du gjorde bäst av alla för tre år sen är alltså helt utdaterad kunskap idag. Av allt du kan i dag kommer ingenting vara användbart om sex år. Hur håller man sig konkurrenskraftig med såna förutsättningar?

Med den här i bakgrunden kan man fundera på hur klokt det är att ha utbildningar som är längre än halveringstiden på det som lärs ut. I dag är det bästa man kan göra för sig själv att se till att ha minst en magisterexamen. Men efter det? En person som jobbat tjänar mer än den som istället valt att doktorera och kommer ut på arbetslivet några år senare. Det finns någon slags brytpunkt där erfarenheter värderas högre än kunskap. Där omsatt kunskap trumfar teoretiskt inlärd.

Om man ser kunskap som teoretiskt inlärd fakta och erfarenhet som omsatt kunskap så kan man dra slutsatsen att erfarenhet värderas högre än kunskap redan i dag. Någonting som nog inte var sant för 20 år sen och absolut inte för 40. Någonting som nog beror på just att halveringstiden på kunskap har minskat rejält över samma period.

Samtidigt kan man också se på erfarenhet som ett slags maktverktyg. Ett verktyg för att bibehålla status quo. Ett sätt att rättfärdiga att inte testa nytt eller för att lyfta sig själv och sitt agerande över fakta. I det sammanhanget blir erfarenhet tvärt om en direkt belastning. Någonting som borgar för att du tar för dig själv sämre beslut.

För att erfarenhet ska kunna trumfa kunskap så krävs också någonting annat. En vilja att orientera sig i den föränderliga spelplanen med många okända faktorer. Att omsätta det man vet i en ständigt föränderlig omvärld.

Jag tror man kan kalla det nyfikenhet.

 

 

 

Omvärldsbevakning

Halveringstiden på kunskap bedöms i dag vara nere på tre år. Hälften av det du gjorde bäst av alla för tre år sen är alltså helt utdaterad kunskap idag. Av allt du kan i dag kommer ingenting vara användbart om sex år. Det är klyschigt att säga men just nu är troligtvis den långsammaste förändringstakten du någonsin kommer uppleva. Det är också rimligt att anta att halveringstiden på kunskap kommer fortsätta minska framgent. Det är en snabbt föränderlig spelplan med många osäkra faktorer som man nu måste förhålla sig till. Att välja att ignorera omvärldens oundviklinga förändring är med de här förutsättningarna inte bara lönlöst, det är också det absolut effektivaste sättet att göra sig själv irrelevant.

Syftet med att ha en uppdaterad kunskapsbas är givetvis för att kunna ta väl avvägda beslut. Dåligt uppdaterad gör dig sämre rustad att ta för sig själv bra beslut. Så, handlar omvärldsbevakningen i det här sammanhanget bara om att hålla koll på vad sina närmsta konkurrenter sysslar med och på hur marknaden mår närmsta kvartalet? Är det bara intelligence eller är det andra sfärer som man borde lyssna in på och bevaka? Jag tänkte skriva några poster på ämnet de närmsta dagarna.

I de blindas rike är den enögde kung. Värdet på det du kan och vet beror framförallt på vilka andra du förhåller dig till. Ett sätt att skära den här kakan är genom att se vad man kan i förhållande till andra:

»Saker jag vet som andra vet: Är en arena utan egentlig möjlighet att förändra annat än att effektivisera det man redan kan, gör och vet. En arena som fylls på med ny kunskap som också snabbt blir utdaterad.

»Saker jag vet som ingen annan vet: En fasad du ställer upp för att bevara hemligheter och ge en bild av dig för att få visst spelutrymme att spela ut dina styrkor. Men man ska nog räkna med att hemligheter har kortare och kortare livslängd med.

»Saker jag inte vet som andra vet: En blind spot. En relativ svaghet där andra kan spela ut sina styrkor utan att du kan matcha dem.

»Saker jag inte vet som andra inte vet: Det okända.

Ett annat sätt att se på sin kunskapshorisont är typ såhär:

»Det finns saker man vet att man vet. Det är saker man gör varje dag.

»Sen finns det saker man vet att man inte vet. Det är saker man kan ta reda på.

»Det finns också saker man inte vet att man inte vet. Det är saker som man inte ens vet att man saknar. En slags kollektiv Dunning-Kruger effekt

Jag ser det såhär. Den enskilt viktigaste saken man kan göra i närtid är att se till att systematiskt arbeta med sina blind spots och sin fasad. Visst, man kan argumentera för att en hemlighet också är en svaghet och gör man det är det bara blind spots kvar att ha koll på i närtid.

Det du inte vet att du inte vet och det du inte vet som ingen annan heller vet hamnar den långtidsverkande handlingsplanen.

Mer om hemligheter, blindspots och det okända i kommande poster.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatbon – fickkniven.

imageJag har tidigare skrivit om att jag tycker det är bättre att försöka ha sönder sina egna strategier innan någon annan får tillfälle att göra det.

Vill man ha med sig ett verktyg i bakfickan för att kunna göra det här själv på stående fot, på två minuter finns ett dumenkelt verktyg.

Ställ frågan:
Om det här misslyckas, vad berodde det på?

Lika användbart som enkelt.

Dela rättvist

Screenshot 2014-10-07 12.06.57

Att dela upp någonting är svårt. Särskilt om det ska vara rättvist.
Det finns en uppsjö av rationella metoder, alla med någon typ av svaghet. Man kan flunka, lotta, tävla, rotera eller dela lika baserat på kostnad. Ingen av de här väger in faktorn upplevt värde. I andra ord, ett av tre val kan ha ett högre upplevt värde för mig än de andra två valen har och att de valen i sin tur kan ha ett högre upplevt värde för de andra som jag ska dela med. Tricket för att komma vidare är alltså att hitta en övning som gör att alla som ska dela agerar i sitt egenintresse OCH samtidigt få en fördeling som är rättvis.

Ett tillfälle när det här är ett reelt problem är om man ska dela på hyran. Lösningen finns att hitta i någonting som kallas Sperner’s Lemma och hur man gör har förklarats bättre än jag kan i The New York Times. I korthet så skulle jag beskriva det som ett spel med en geometrisk figur som spelplan. Varje kant representerar en lott i det som ska delas.(tre rum > trekant) I kantens spets står hela värdet av allt som ska delas på den lotten. De andra lotterna är då värdelösa. I figurens mitt delas allting exakt lika. På spelplanen får sen de som ska dela välja vilken av de givna valen de väljer baserat på vad de kostar ( var i figuren de är ). Spelet fortsätter till alla har hittat en position de är nöjda med.

Vill man istället för att läsa, förstå och göra spelplanen själv bara få ett svar så finns en utmärkt kalkylator som gör övningen åt dig här. Just den här är gjord för att dela hyra men går lika bra att använda oavsett vad som ska delas på. För mig är den intressant för att ta reda på vad som har upplevt värde mot olika målgrupper.

Trähus kan bli för oss vad oljan är för Norge

bild (1)

I veckan publicerade tidningen Direktpress en artikel om att trähus-boomen än så länge uteblivit i Stockholm. I den får jag säga några ord om varför det miljömässigt egentligen spelar mindre roll att trähus inte byggs i Stockholm men att det uteblivna symbolvärdet är desto allvarligare.

Jag har tidigare skrivit om samma sak i tidningen trä. Vi är det enda landet i världen som både har aktivt skogsbruk, råmaterialvolymer, möjlighet att industrialisera och exportera trähus som faktiskt bidrar positivt till CO2 nivåerna i atmosfären minskar. Man säger slarvigt att ett trähus binder lika mycket kol i sitt trä som två betonghus släpper ut när man tar fram dem. Och så länge trähusen står kvar är också kolet bundet i dem.

Under de närmsta 50åren ska det byggas lika mycket som det byggts under hela mänsklighetens historia fram till idag. En byggnation som främst kommer ske i städer och främst i Afrika och Asien.

Det finns ett möjlighetsfönster med enorm potential att förmå de här städerna att byggas i trä från skog med aktivt skogsbruk av trähus konstruerade att leva i några hundra år. Men det här är också ett möjlighetsfönster som alla andra. Det är bara öppet en stund och agerar man inte så missar man också tillfället.

En viktig del i det här pusslet är att trovärdigt övertyga världen om att trähus är rätt sak att göra. Som jag ser det är enda trovärdiga sättet att själva äta vår egen hundmat och i handling visa att vi tror på trähus.

Tidningen trä

I slutet av mars kontaktades jag av tidningen trä som läst min bloggpost ”Världens urbanisering är ett möjlighetsfönster för träindustrin (att rädda världen)” . De ville att jag skulle skriva om den så de kunde återpublicera den. Jag sa ja. I fredags damp tidningen ner. Tyvärr finns ingen digital version att länka till så jag återpublicerar deras återpublicering här.

Lösningen på Klimatkrisen

Lika mycket som har byggts under mänsklighetens historia ska byggas igen, främst i världens städer. Uppskattningsvis handlar det om 14 000 bostäder per dag. Varje dag. Under de närmsta 40 åren. Det här kan man läsa i World Trend Report 2030 från USAs nationella rådgivande organ National Security Council.

Urbaniseringen innebär fantastiska möjligheter och bättre livskvalitet för väldigt många människor men den kräver också innovation för att inte stjälpa en redan ansträngd klimatutmaning.

Idag vet vi med säkerhet två saker: 1. Den här urbaniseringen kommer inte ske på hemmaplan. Stockholm, som är Europas snabbast växande stad, kommer först på plats 300 i City mayors foundations lista över världens snabbast växande städer. 2. Städer byggs idag i betong och betongindustrin står för 5 procent av världens kol­dioxidutsläpp.

Vår påverkan på jordens klimat har fram till nu oftast varit omedveten och negativ. Skulle vi börja bygga städer i trä kan vi istället skapa en med­veten och positiv påverkan.

Vi backar lite. För 300 miljoner år sen ut­ vecklades plantor till träd då de tävlade om att få mest solljus. Det tog ytterligare 50 miljoner år för svampar att anpassa sin nedbrytnings­ process till det nya materialet. Under den tiden så bröts trä helt enkelt inte ned med konse­kvensen att koldioxidnivåerna i atmosfären minskade drastiskt. Är tillräckligt mycket kol bundet i trä så påverkas koldioxidhalterna i atmosfären. det vet vi för det har hänt en gång tidigare.

Tanken är enkel. Använd urbaniseringsvågen till att bli en del av lösningen på klimatkrisen istället för en del av problemet. Gör det genom att se till att världens snabbast växande städer byggs i trä. Norska stavkyrkor som stått intakta sen 1100­talet är ett fantastiskt exempel på att det är fullt genomförbart att fånga kol över lång tid i fastigheter. Kombinera det med ett aktivt skogsbruk som skapar täta och friska skogar så finns också möjlighet att skapa en påtaglig global klimatnytta.

Men det här är ett möjlighetsfönster som alla andra. Tas det inte till vara kommer möjligheten gå oss förbi – inte minst som affär.

Place brand manual

En stor del av tanken med det jag gör är att att tillgängliggöra strategiarbete för alla.

Jag har de senaste två åren haft möjlighet att arbeta en del med platsvarumärken. Under åren har jag kommit att arbeta mer och mer mot strategiarbete generellt. En sak jag märkt i den förflyttningen är att det finns väldigt mycket dåligt genomfört grundarbete när det kommer till platsvarumärken. Jag tänkte därför dela med mig av en metod jag gjort där du själv kan bygga en struktur kring ditt platsvarumärke. Metoden fungerar egentligen som en struktur och som ett beslutstödsramverk.

Övningen tar 2*3h och är ett snabbt, fult men effektivt sätt att arbeta fram ett platsvarumärke. Är din plats större, antalet intressenter fler eller utmaningen komplexare så behöver du också en annan typ av hjälp. Någonting jag gärna bistår med.  Fortsätt läsa ”Place brand manual”